Bra ridkänsla

Det är svårt att beskriva vilken skillnad det är att rida Ärtan nu är hon är helt frisk och kry!

Nu när alla spänningar släppt verkar turbomotorn i henne väckts. Jag tycker det är roligt att rida hästar med egen motor, men ibland blir det lite för mycket av det goda. Särskilt jobbigt blir det för stallpersonalen som ska hantera henne varje dag. Höjdpunkten för Ärtan är nämligen att få gå ut i hagen;) Hon har aningen bråttom ut..milt uttryckt! Vi har särskilda rutiner för henne. Hon måste alltid gå ut först av alla hästarna och den som leder ut henne måste ha med en hink med lite kraftfoder. Allt för att få henne att fokusera på annat. När det är dags för intag måste Ärtan tas in först, annars börjar hon springa och stressar upp sig. Knäpphästen!

Hon för förtillfället inget kraftfoder alls. Bara lite betfor på kvällen med mineraler i. Vårt grovfoder håller så hög kvalité att extra foder är överflödigt. Jag kommer köpa nytt kraftfoder till Ärtan efter jul när vi ska öka upp träningsdosen ytterligare ett snäpp. Får då bli någon form av havrefritt müslifoder som faller madamen i smaken. Hon bojkottar hennes nuvarande stärkelsefria foder:s

Hennes nyupptäckta turbo har även medfört att hon är i princip omöjligt att rida ut på själv. Med sällskap går det helt ok, men är inte optimalt. Hon är mer i luften än på backen och det är verkligen ingen njutning att rida ut på henne. Hoppas att det kan släppa lite när vi kommer igång och träna mer intensivt. I helgen har jag iaf bestämt mig för att försöka rida ut en sväng tillsammans med Levara eller någon av de nyinflyttade stabila islandshästarna i stallet. De kanske har en lugnande effekt på min atombomb;)

Gårdagens ridpass i ridhuset blev väldigt långt. Ärtan hade nämligen bestämt sig för att kortsidorna var anfallande monster..."bättre fly än illa fäkta är hennes måtto"

Det tog nästan 40 minuter innan hon började slappna av lite och då blev hon riktigt lösgjord och medgörlig. Vi hoppade lite stärkande övningar igår. Bla en studs med 5 hinder, ca 2,8m mellan, sedan fyra korta språng från till en låg tvåkombination med räcken (6m mellan). Började hoppa fram på volt över en sockerbit. Strävade efter att hålla jämn galopp genom hela svängen, forma runt innerskänkeln och få henne att sätta sig på bakdelen. I själva hoppningen blev hon lite het och dragig men på backen var ridpasset en stor framgång. Hon gick bärigt i galoppen, jag kunde variera steglängd och form utan att få tjafset i munnen:) Hon verkade trivas på kombinationen tvådelat-engelsk nosgrimma och martingal. Tungan höll sig inne i munnen HELA ridpasset. Ärtan var riktigt svettig efter passet!

Snart är vi nog redo för en genomkörare för Lisen;)

Haha, härligt att hon hittat energin! Jobbigt att inte kunna rida ut, vet hur det är :/

sv. Ja exakt! :-)



Know the feeling med en turbohäst.. hehe!

Låter som en riktig räserråtta du har haha.

Min häst är med helt skogstokig för tillfället, mer i luften än på backen. Jobbigt läge man hamnar i när man precis kommit över sin ridrädsla.