Idag längde jag lädren några hål för att rida lite mer seriös dressyrridning. Alltid lika nyttigt, men händer för sällan!

Jag varierar nästan alltid hur jag lägger upp arbetet på Ärtan mest för att hon är en vanehäst som lätt lär sig "hur vi brukar göra" och sedan ligger två steg före mig i tanken. Idag arbetade vi mycket med övergångar...suprice!!
Och stundtals var hon ruggit fin, balanserad och harmonisk i arbetet....övergick till galoppen och påbörjade lite flyttningar, tempoväxlingar, halva övergångar och HELA övergångar. Då kom dessvärre tjafset jag upplevt den senaste veckan tillbaka. Hon stretar emot och protesterar genom att frenetiskt tugga på bettet och bara mangla på.

Eftersom hon alltid varit en sådan häst som har mycket eget driv framåt och mycket egen vilja så har jag vid det här laget lärt mig att jag hela tiden måste förekomma henne. Det är ingen häst man kan skutta runt på... nej det gäller att aktivera henne mentalt varje varje steg, annars tar hon chansen att gå ifrån en. I varje varje skritt steg ställer hon hela tiden frågan om det är trav snart, "vi travar nu va...åhh vad det en galopphjälp matte:)" Det är en utmaning vill jag lova, och stundtals väldigt tålamodsprövande att sitta på en sådan häst. Ibland drömmer jag mig bort till min gamla härliga dressyrponny. Samtidigt som jag självklart bara älskar min lilla bebis, SÅKLART:)Hon är rödhårig, sto och har en himla härlig energisk personlighet...tänk lite mer ridbarhet på allt detta också:)

Arbetspasset slutade iaf med 15 min skritt på kort tygel där målet var att få henne avslappnad och harmonisk igen. När jag skrittade försökte jag tänka steg för steg. Flytta ett steg, halt. Ett steg rakt fram, flytta framdelen ett steg, halt. I slutet var hon riktigt fin och accepterade läget. Valde sedan att hoppa av på en gång för att leda henne istället. Ingen ide att bråka mera kände jag. Fortsatte lydnaden och den låååångsamma träningen på backen...långsamt är pest och pina för Ärto! Vi gick 2 steg, stannade pustade lite och sedan gick vi lite till. Nyttigt! Allt för många hanterar inte sina hästar från marken. För mig är det en självklarhet att hästen ska respektera mig som sin ledare och därmed även lyssna på mig när jag står på backen!

Så ta en stund över och jobba på hanteringen. Kan din häst gå lös brevid dig? Följer hästen dig? Stannar hästen när du stannar?