...över lite lera! Det hade jag inte trott. Särskilt inte efter alla förbaskade svordomar man fällde i höstas, och för att inte tala om förra "vintern". Men äntligen var den mesta isen borta från grusvägarna och underlaget var perfekt. Blev därför som ni förstår en härlig uteritt. Det märktes hur skoj Ärto tyckte det var att få komma ut och sträcka på sig. Var ju som ett tag sedan! Jag är en sådan som inte finner någon vits med att rida ut om underlaget är hårt och kasst, klampar sig under hovarna mm...nej då håller vi oss till ridhuset!

Men som idag, då går det ju att göra hur mycket som helst när man är ute. Vi har en runda som kallas 5:an, just för att den är typ 5 km lång. Lite lagom om man inte har så mycket tid på sig. Det är blandat med grusväg och asfalt. Många underskattar betydelsen av varierat underlag och asfalts ridning (under kontrollerade former!!) är super för att sträka senor och ligament.

Att tänka på innan asfaltsridning:

* Hästen ska vara väl uppvärmd och framskrittad
*Trava i samlad trav och korta intervaller varierat med mycket skritt
*All träning oavsett underlag ska ske med måtta, 1 gång i veckan/varannan vecka tycker jag är lagom
*Vänj hästen långsamt vid det "nya underlaget"

Först travade vi fram och mest lullade på i någon km på grusvägen, på asfaltsbiten fokuserade vi på trav-skritt övergångar, samt att flytta i sidled och sedan flytta i sluta tillbaka igen. De sista km på grus var helt och hållet ägnade åt galopp!! Jag red i normal arbetsgalopp till en början,checkade av lite byten och lydnad. Sedan längdes galoppen och Ärto fick sträcka ut ordentligt för att få upp flåset. Oj så skoj det var! Precis lagom varmt ute också---eller ja några grader varamare hade ju inte skadad=)

Imorgon blir det lite hoppning, förhoppningsvis följer älskling med och filmar!