Upp å så ner och sen upp igen...
...Idag var det dags för uteritt. Jag trotsade det blåsiga vädret och valde uteritt istället för ridhuset! Ärtan var minst sagt laddad från topp till tå eftersom hon tagit det lite piano sedan tävlingen i söndags. När hon är lite extra laddad blir hon ofta lite fjantig att rida ut på. Kan få för sig att det mesta är superduperfarligt och ute efter att äta upp henne.
Idag var det en elreparatör som tydligen agerade maskerad "hästmördare"... Jag känner precis hur Ärtan i ett visst läge bara stelnar till och kryper fram, sedan går det på 2 röda innan hon slänger sig till vänster, vänder om och reser sig. Problemet med henne är att hon är väldigt svårövertalad och fortsätter gärna studsa runt hej vilt och resa sig. Är lite obehagligt med tanke på att hon reser sig rejält högt (har för många år sedan till och med slagit över ett antal ggr!)
Lyckades cokså (som alltid) att rida ut utan både sporrar och spö...tvivlar dock på att det skulle fungerat just denna gång. Var bara att hoppa av och promenera förbi med en 600 kg frustande Ärtan i knäet:p
Sen gick ridturen galant...OM man bortser från lite tvära kast i galoppen pga både harar och råddjur som hoppade upp rakt framför oss. Vi har en perfekt ridväg längs med svartån som inbjuder till mycket galopp. Passande för konditionsträning. Försökte lägga upp galoppen i ett lite högre tempo än normalt. Tror jag ska rida samma runda fast två varv en till gång denna vecka:)
Rider alltid ut med ett kombinationsbett, Ärtan blir både het och väldigt stark och detta bettet fungerar helt super på henne, vanligt tränsbett och hackamore med gummikläddkul-kedja över nosen och långa skänklar!
Sv: Nej, verkligen inte. Ibland önskar jag att man kunde påverka hästarnas beteende lite mer; till exempel dricka vatten under långa tävlingsdagar! ;) Min häst dricker också helst hemma. :P
Men Bella... Vet du inte att elreparatörer är KÄNDA hästmördare?! ^^
BTW, hört något om jobbet?