Åkte iväg för att hoppa igenom Ärtan lite innan helgens bravader och wow vilken känsla! Skoj när tränaren får samma uppfattning av hästen som jag känner ridmässigt, för idag fanns det inget att klaga på. En exemplarisk Ärtan som inte rörde en bom, var lyhörd och väldigt uppmärksam. Hoppade väldigt runda och fins språng, stannade kvar innan hinder och väntade på mina signaler. Roine hade inte mycket att anmärka på...bara att jag måste våga lita på det jag gör, och att jag faktiskt gör det rätt bra! "Rid på känslan och tänk inte så mycket"

Så skönt att höra och få det bekräftat för många ggr känns det som att man verkligen inte vet vad man pysslar med. Den känslan har nog alla ryttare på alla nivåer haft någongång i sitt liv!

Vill därför lyfta fram hur oerhört viktigt det är att en tränare inte bara fokuserar på de negativa bitarna utan framförallt lyfter fram det positiva. Genom att stärka och framhäva de bra delarna kommer även de sämre bitarna förbättras. Roine är utmärkt exempel på det! Han har fått mig att våga tro på mig själv efter ett antal år med en tränare som nog måste vara raka motsatsen. Att träna ska vara utvecklande men framförallt ska det vara KUL att träna!

Släpp prestationskraven, träna och tävla för din egen skull och ha skoj med din häst!



Så till själva övningen... Hoppade en enkel serie på medellinjen för att få hästarn att vänta och bli lite kvicktänkta eftersom det var trångt mellan. Kryss in-3 normala språng-räcke-2 korta språng-räcke.1 kort språng på 6 m till en breddad oxer.
Ärtan gjorde allt galant...känns som att det bara är att sitta där:)

Avslutade med att hoppa två lite upphöjda räcken på 140-150 höjd ca 5 ggr. Och gisses vad hon hoppade!! Runda lugna språng och jag fick till nästan perfekt anridning varje gång...det tar sig;)

Nu vill vi ut och tävla lite 140 klasser, allt känns så lätt för tillfället!