Igår hade jag det första passet med min nya elev.

Jag hade förväntat mig en riktig utmaning med tanke på vad hon själv berättat innan och mina (tyvärr) förutfattade meningar om travare som ridhästar...

Men ut ur transporten stiger världens sötaste lilla "ruffsponny". Lång tjock man och pannlugg, stor bläs och en pigg och vaken uppsyn. Den såg definitivt inte ur som urtypen av en travare. Mer som en blandning mellan nordsvensk/welsh cob/nått spanskt.

Träningen gick jättebra! Ryttaren hade inte ridit så länge och hästen har gått lopp tills den var fem. Med andra ord kunde jag inte ha några större förväntningar utan försöka anpassa träningen efter utgångsläget:) Jag jobbade väldigt mycket med på ett pedagogiskt sätt försöka förklara de grundläggande sakerna för att få ridningen och hästen harmonisk och följsam..

---

Eftersom hennes häst var väldigt stel och i princip aldrig blivit riden på bana ville jag backa tillbaka till de allra första grunderna. Att kunna ställa hästen i sidorna och forma den runt innerskänkeln. Att hästen lyssnar på framåtgivande signaler, och att den lyssnar tillbaka.

När jag får en ganska oriden eller felriden häst framför mig gäller det att snabbt försöka hitta hästens styrkor och utgå från dom INNAN jag ger mig i kast med andra saker. Till exempel så hade gårdagens häst (enligt ryttaren) stora problem med att galoppera (förståeligt eftersom det var en travare)...men jag kan inte börja med att fokusera på galoppen, då skulle allt bara bli fel.

Jag försöker istället utnyttja det hästen har lätt för, i detta fall traven...och jobba vidare för att stärka hästen i den gångarten. Desto mer hästen får jobba i rätt form, rätt takt kommer muskulaturen bli starkare, hästen mer bärig och lyhörd för hjälperna och då kommer även galoppen bli enklare:)

Nästa pass blir om en vecka.