Hoppade fina Levara igår. Det är ett gott tecken att jag måste inhandla sadelklister va;) Eller är det ett tecken på att jag sitter dåligt i sadeln,haha.

Så till hoppningen.....

Valde att inte hoppa jättemycket. Eller sanningen är den att vi inte orkade bygga upp så mycket,haha. Klockan var ganska mycket igår kväll innan det var dags för Levara att ridas.

Fortsatte lite med samma tänk som förra veckan. Hoppade bom-räcke-bom och två studsar med 10m fram till oxer. Hon blir bara finare och finare. Innan har hon haft tendenser att bita sig fast i bettet innan hinder och bli lite stum i handen. Nu har jag ingenting i handen utan kan rida till en distans och hon bara väntar så fint!

Jobbade en del med räcket. Höjde till 130 med bommar innnan och efter. Bommar är så bra och underskattade! Tog bort bommarna av avslutade med att höja upp lite mer, låg nog på 145 höjd. Första gången jag red på valde jag medvetet att inte ha så mycket tryck. Ville se lite hur hon tog sin an hindret. Hon hoppade runt och fint men lite för lågt och rev därför. Red an igen och la lite mera puls i galoppen. Gisses vad hon hoppade upp sig och rättade sig fint:) Där var jag nära att tugga grus i landningen! Och då känns det inte som att hon tar i ens...

Efter detta jobbade vi vidare med studsarna två språng fram till oxern. Breddade rejält och höjde lite allt eftersom. Avslutade även där på 140 höjd och sista gången vi höjde var hon i lite med fram då hon låg på lite. Red an igen och hon gör ett sådant där enormt hopp igen. Herregud vad hon hoppade. Vilken känsla.